Ja, lite sådär-ungefär knappt tre månader till målet; Att åter övervintra på ÖN, den varma ljuvliga, åter bli som flyttfåglar till varmare trakter, åternjuta.
I dessa dagar, vet man lika lite som en inlagd gurka, om hur verkligheten kommer att se ut i oktober, då vi hade tänkt att återvända till ÖN.
Även om kampen mot vårt mål går vidare, så är det inte så kämpigt. Ja, om man nu inte ser ovissheten som lika svåröverkomlig, som en elefant i motljus.
 |
| Litet lätt orosmoln?! |
Men, som ni alla säkerligen känner till, är det ju Coronan och alla dess efterverkningar som styr vår värld. Knappast är det någon som vet hur detta covidiala sjukdomsskrälle kommer att (ur?)arta sig. Även om flertalet blaskor och nyhetsprogram är fulla av diverse profetior, så har man inte en susning. Det finns kanske nitton olika sätt, och inget av dem är säker, eller...?
Man kastas mellan hopp och förtvivlan, för var och varannan nyhetssändning. Det tjatas om risken för en andravåg och klustersmitta, samtidigt som siffrorna går ner. Man blir knappast klokare än innevånarna i en gurkburk. Ändock! Man måste ju följa nyhetsläget och vara grymt källkritisk för att få något som helst hum om vad och varför.
 |
| Snurrig gammal stofil |
Visst är man en småsnurrig gammal stofil. Men! Just nu, i samma stund som dessa tangenter petas ner, har man inte en endaste aning, om hur framtiden kommer att ta sig eller te sig. Inte ens om jag tar en kopp te till, så vet man hur coronaläget eller flygplanerna kommer att te sig. Inte ens den bästa kristallkula eller spåtant, skulle kunna ge oss förutsättningarna för att återvända till ÖN i oktober. Kanske ska man ge sig på att tolka en kaffesump? ....eller för oss tedrickare, återstår väl enbart att obducera en väl begagnad tepåse?
Det är väl bara att skicka upp en bön till alla virus-gudar och restriktions-halvgudar, om att allt kommer att arta sig till det bästa tänkbara. Vilket ju vore halverad hyra och utrotad corona. Men, hur man positiv än är i sitt tänkande, så är en symptomfri framtid det bästa man kan drömma om.
 |
| Länge leve rörelsefriheten! |
Sverige kallas ibland "Mellanmjölkens förlovade land". Men, vi har ju haft en helt annorlunda approach till hanteringen av pandemin, än andra länder. Det verkar ju vara välkänt i hela världen. Är vi månne inspirerade av våra fantastiska svenska låtskrivare? T.ex: Tommy Nilssons "Öppna din dörr" eller Uffe Lundells "Öppna landskap"? Inte tusan, är det någon mellanmjölk i den svenska coronahanteringen!
Orsaken till att vi i gamla Snödala inte drabbats av någon form av Spanienliknande "lockdown", tror jag inte beror på att vi haft färre virus-baskelusker eller lydigare medborgare. Rörelsefriheten och mötesfriheten i fredstid finns ju inskriven i grundlagen. Den kan inte ändras över en fikapaus, precis. Kolla in här, om du inte tror mig!
Med andra ord, har inte Sverige haft möjlighet stängas ner. Man undrar å det underligaste om egentligen andra länder inte har motsvarande grundlagar. Känns en aning skakigt att/hur demokratiska länder som ex. Frankrike, Italien, USA och Spanien, kan/får stängas ner helt eller delvis.
Ät det månne bara Sverige och några fåtal länder till, som har dessa grundlagsstadgade rättigheter? Det låter lika otroligt, som att tomten skulle åka tunnelbana mellan skorstenarna på midsommarafton.
Nåväl, jag tänker inte bli någon paragrafryttare på gamla da'r. Lagar och paragrafer är inget man kan göra något åt, heller. Som medborgare i regntyngda Svea rike och vinterboende gäst i Spanien, är man knappast herre över bestämmelser och förordningar. Man får ta det som det kommer och rätta munnen efter magsäcken eller bädda som man ligger.
Inte heller tänker jag besvära dig, kära läsare, med en diskussion om Spanien och/eller Sverige gjort corona-rätt eller fel. Jag diskuterar hellre om tvättmaskinen snurrar till höger eller vänster, eller vovven kommer att lyfta på höger eller vänster ben, annars lär jag väl bli utskälld.
 |
| Så många kroppar i kö till anti-kroppstest! |
Inte för att vi är så negativa till kroppar. Vi försöker sköta om våra, så att de ska må bra och leva lite längre... Även om gullgumman och jag inte får krama om släkt och vänner, just nu (snyft), så kan vi alltid krama om varandra.
 |
| Gullgumman ordentligt testad! |
Ändock, blev detta test negativt. Vi har inga anti-kroppar. Så fortsatt försiktighet och avstånd gäller. Så det blir till att ta avstånd till samtliga medmänniskor, även de som man helst vill krama om.
Det hade varit mycket lättare att ta avstånd, om alla andra varit SD:are samt rasister. Men, så är det ju lyckligtvis inte.
Det märktes; inte minst vid de demonstrationer mot rasism, som Black-Lives-Matter-rörelsen gjorde. Att med eget liv och hälsa som insats, demonstrera för en så fin sak: Modigt och vackert gjort! All min respekt och beundran! Jag hoppas verkligen att er tapperhet, kommer att göra verkan i att minska rasismen, ett av mänsklighetens värsta skithål.
Jo, ni som känner denne tangetbordsgnällige gubbe, vet säkert att jag skulle testas positivt för anti-kroppar mot rasism. Även ett allergitest, skulle bli positivt. Om det är något jag är negativt inställd mot, så är det människor som tror att den egna etniciteten eller nationaliteten är överlägsen alla andra. Att andra medmänniskor inte har samma värde.
Nej, nu är det dags att ta en funderare om det är dags att fundera på annat. Det finns mycket i denna värld att fundera på. En sak, som kanske inte är en lösning på världspolitiken största problem, är hur man löser corona-tristessen. Hur man får livet att kännas lite roligare, än att titta på hur fort den här gubbens hår blir gråare.
Ja, ett antal saker, har för min del (och gullgumman, förstås) hjälpt till en aning. Naturistbadet i Ågesta är en favorit, inte enbart för att det finns en boulebana där. Att sola o bada naken, ja, att bara vara naken, ger en viss frihets och jämlikhetskänsla.
 |
| Det är naturligtvis fotoförbud på ett naturistbad. Men, jag garanterar att det är enhetlig klädsel på boulebanan. |
Ett nästan-måste är att utnyttja den svenska sommarens få soliga dagar, med att promenera, bada och sola. Att träna hemma (så att man slipper sitta mer än etthundrafemton timmar om dagen framför TVn och datorn) och framför allt tänka framåt, har underlättat tristessen lite mer än en aning.
Två hantlar och åtta träningsgummiband, har fått den här gubbakroppen att så smått börja ta form igen.
 |
| Dags att lägga lite tyngd bakom orden?! |
Men, visst har det flutit bort några timmar framför dumburken och smartburken. En TV-serie kan jag också rekommendera. Det är ovanligt att jag gör så, men nån gång får väl även denne gubbe krypa till korset (Dock ej bokstavligen. Det skulle göra för ont i mina taskiga knän.) och bjussa på ett TV-tips till er, härliga bloggvirkesnjutare. Blå ögon på SVT-play. Det är en spännande och intressant liten TV-serie. Kolla gärna, men glöm inte att läsa ett o annat gammalt bloggvirke också. Det är utmärkt sommarunderhållning.
I övrigt, då, visst. En massa timmar framför datorn, absolut. Mina digitalt saluförda gamla skivor försvinner i alltför sakta mak, en i taget. De har sålts iväg till Ryssland, USA, Frankrike och Tyskland med flera. Jag även fått förfrågan ända ifrån Australien. Men posten går tyvärr ej dit, på grund av Coronasituationen. En massa go musik finns dock kvar. Ta gärna en titt!
Även om ovissheten dominerar, just nu, kan man ju alltid planera för en solljus framtid och plocka fram lite jädrar-anamma.
 |
| Nu har jag satt ner foten!!!! |
Så har jag förstås gjort med min dispensansökan till bouleförbundet, om att få fortsätta spela i sandaler. Ja, ni goa människor som följer denna blogg, har säkert sett att jag av någon outgrundlig anledning fått avslag på denna ansökan.
Men, med en envishet som skulle få den största åsnan att bli grön av avund, fortsätter jag enträget att åter ansöka om att få fortsätta lira boule. Eftersom mina fötter har blivit ännu sämre och "brinner" tidigare och oftare, så riskerar ett nytt avslag att få mig att motvilligt lägga kloten på hyllan.
Ett nytt fräscht läkarintyg från en ny fräsch läkare, skrivet lite mer mitt i prick, är inskickat. Alla mina etthundranitton tummar hålls (även de jag har mitt i handen), för att få igenom dispensen. Så, boulevänner och alla klotlösa vänner; Håll gärna ett par tre tummar, för att ni åter ska få se denne gubbe kasta klot i tävlingar. Att inte bouleförbundet blir bouleförbudet.
 |
| Nej. Det är inte lillar som växer på vår balkong. Det är tomater. |
Att lira boule är något av det roligaste som finns.
Att känna spänningen i tävlingar.
Att åka iväg med goaste klubben, stötta och pusha varandra till nya höjder.
Att kunna höja sin nivå, när det som bäst behövs.
Att få mäta sin klotkastarskicklighet med de bästa.
Att få missa och träffa.
Att få jubla vid seger eller lära sig vid förlust.
Det är något som borde vara alla förunnat. Även oss, som drabbats av någon tokig sjukdom.
Ha det goast!
/Berra
 |
| Är gammal musik, det nya guldet? |
