Husarrest i paradiset eller den fängslande storyn om den corona-stängda staden.

Då var man strandad som en gammal val. Fängslad i paradiset! Satt i husarrest eller bara dum och laglydig. 

Ingen trängsel på Los Cristianos gator, inte.

Spaniens president, Pedro Sánchez, kläckte ur sig ett dekret, som stänger in oss i bostaden. Enligt detta dekret, så får man enbart gå o handla mat, gå till vården, apoteket eller något annat livsnödvändigt. I övrigt ska man sitta hemma som en snäll hund. Man får ej gå hem till vänner, inte bjuda hem någon, inte gå någon promenad på stan. Bara sitta hemma o glo. Ja, det går ju förstås att skriva ett bloggvirke, vilket jag hoppas att du uppskattar, käre läsare.

We have no bananas today

Att lira boule, bada i havet eller ta en öl på stan är bara att glömma. Samtliga restauranger verkar vara tillbommade. Inte ens en liten korvabit eller en mikroskopisk vårrulle serveras. Ja, det kan ju vara skönt att spara några slantar, på att slippa käka ute eller ta sig en bira på en solig uteservering. Men, attans så tråkigt. 

Även dasset..!

Så även alla klädaffärer...Man får vara glad att man har tillräckligt med kallingar, för att slippa gå med rumpan bar. Inte ens en liten tummetott, skulle du kunna köpa, ens om du erbjöd 1000-tals €, hela kungadömen eller prinsessans hand.

Prylaffärerna har också bommat igen. Hur skruvat det än låter, så går det inte ens att få tag på en liten skruv. Dessa affärer, som i vanliga fall, har ett gigantiskt utbud av allt du kan tänka dig och lite till. Typ: från pingisbollar till kylskåp. Nu får man vara glad att att man inte har behov av att köpa en badring med sjöelefantmönster, eller liknande.

Billigaste biran hittills... ett litet ljus i mörkret

Mataffären, en aning märkligt, där släpptes folk in i lika stort antal som gick ut... Ja, för att det inte skulle bli för trångt, och att eventuellt smittade kunde sprida sin smitta vidare. Men, det gick bra att handla käk, och lite godis dessutom.

Badet, de däringa bassängerna som man kan simma sig trött i, var även dessa ordentligt lagda bakom lås o bom. Inte ens en liten valfisk, kunde få plaska runt där.

Stranden,, den sköna, var också avspärrad. En ensam badvakt vankade av och an. Hans främsta uppgift var antagligen att se till att ingen fick ens ett enda litet sandkorn mellan tårna. 

Gymmet var också stängt. Det går inte att gotte-svettas där, inte. Inte ens en liten hantel, fick man lyfta denna dag. 
...och det värsta av allt, är ju att boulebanan är stängd. Inte ens den minsta lille lille fick kastas där, inte. 

,,,och karnevalen, liksom alla andra stora aktiviteter är förstås inställda.

Karnevalsplatsen. Roligt värre!...not.

Att bo på Teneriffa har helt plötsligt blivit lika roligt som att studera hur snabbt ett hårstrå växer. 

Jo, man såg lite folk på stan. Dock, betydligt färre än vanligt. Strandpromenaden, som brukar vara så knökfull med folk, marknadsdagar, var nästan helt tom. Några enstaka människor, några enstaka hundar... Det kändes en aning ödsligt.

Uteliggarna hade tydligen flyttat fram sina positioner i frånvaron av folkvimmel. Men, å andra sidan, kan ju inte polisen beordra dem att gå hem. De stackarna har ju inget hem. Så nu såg man dem på gångar gator och torg. Någon gapade på sluddrig spanska. De flesta andra, lugna o någon satt o sippra på en öl.

Man börjar så smått undra... Inte om gäddan är en fisk, eller om en flundra också kan undra... Nix. Dessa universella frågor, får någon annan stackare försöka svara på. Jag undrar snarare om alla dessa coronaspittspridningsbegränsningsåtgärder (Vilket ord!!!) verkligen är nödvändiga.

Undrar barägaren tycker om coronan?

Jo, ja, tja. Det är ju ingen som vill ha en flunsa, med hög feber och hosta. Inte heller vill man att sjuka och känsliga människor, ska blir grymt sjuka och kanske dö på kuppen. Definitivt inte! 

Inte heller vill man att den så välrenommerade spanska sjukvården ska bli överbelastad. Verkligen inte! Dessa hjältar som arbetar inom sjukvården, ska absolut inte behöva över- eller utarbetas. De är alldeles för fina och hjälpsamma, för att drabbas av ett sådant öde. Dessutom, vill man ju, som den människa man dock är, att sjukvården här på ÖN, ska fortsätta att funka bra för alla. 
En hjärtinnerlig applåd för alla sjukvårdsarbetande, gavs från alla våra balkonger kl. 19 idag.

Ungarna sitter säkert vid sina mobiler, eller...?

Men, man undrar... Igår, 14 mars, deklarerade Spaniens president nödläge över hela landet. Idag, samma dag som min lilla goa mamma skulle fyllt 102 år, sattes detta dekret i effekt. Utegångsförbud, stängda affärer o restauranger m.m. Är det inte sånt som statsledare gör, när det är krig och liknande elände? Alltså verkligt eländiga hemska händelser, där massvis av folk riskerar att dö, bomber faller och kulor viner om öronen.

Nåväl! Man får väl försöka lita på att landets ledning gör vad som är bäst för sitt folk, och hoppas på att denna eländiga corona snart är slut. Effekterna av smittan och framförallt alla dessa försiktighetsåtgärder, är riktigt grymma. Du, käre läsare, har säkert sett att flygbolagen går på knäna, börserna faller som stenar och kryptovalutorna dyker ner i någon smällkall isvak.

Jag tror att den värsta terroristen skulle skita i brallorna av glädje, på grund av den förvirring och samhällsskada, som detta innebär. Låt oss hoppas, vid alla smittogudars skymning, att det inte var någon Al-Qaida-Breivik, som ligger bakom coronan. 

Ja nu är det enbart kvar att ta gaffeln i vacker hand, och leva vidare här inne i denna fina lilla kvart, som man är instängd i. Trots allt, sitter man ju inte i sjön, även om Atlanten befinner sig några hundra meter bort. Enformigt, visst. Men, ännu så länge lever både gubben och gullgumman och mår gott.

Ha det goast!
/Berra