Kan D-vitaminer med fördel trolla bort Corona?... eller är Trump bortom all hjälp av sol-o-vårande boulespelare!?

 "D e va D e!" eller om man ska förklara det i klarspråk: Det är vad det är. Men, saken är Den att bokstaven "D", kan vara Den viktigaste bokstaven i alfabetet. En bokstavsvrängare som denna gubbe, ska i detta bloggvirke försöka förklara... 

Då är det kanske läge att börja med bokstaven före. "C" Den kanske tråkigaste bokstaven i hela alfabetet. Jo, det är förstås Corona/Covid jag tänker på. Ett fenomen, som fått världen att gunga. Det är troligen vi alla medvetna om. 

Ja, lite "F" skadar ju inte heller.... Forskning tar tålamodskrävande lång tid. De flesta av av oss, skulle gärna skulle se ett botemedel mot Coronaeländet snabbare än snabbt. 

Förstklassigt tålamod endast 500€/gram

Det skulle nog inte ens hjälpa att köpa lite tålamod på Ica eller Mercadona. Så efterfrågad som denna vara är just nu, är väl dessutom priserna alltför höga för att en småfattig gammal pensionär ska ha råd att ens köpa två gram. Tills ett tillförlitligt Coronavaccin har stuckits in våra armar, skulle ett par tre kilo tålamod behövas.  

Vad gör man fram tills dess, då? Gömmer sig under täcket och drar något gammalt över sig i 180 km i timmen? Knappast! Istället ger man sig ut i Teneriffas sol på lagom minst 200 centimeters tråkigt anti-kram-avstånd, med vältvättade tassar och rökhostar i armvecket, samt lallar runt med det där bedrövliga munskyddet på. 

Den där rökhostan är ju ytterligare ett steg besvärligare i dessa dagar. Inte nog med att man måste hosta lite då och då, för att röken, som man ibland idiotiskt nog inmundigar, retar i halsen. Så fort man låter som en gammal borstbindare med rassel i rören, så försvinner alla goa människor ur sikte. Lika rädda för en stackars rökhostande rökare som för hajar, pirater och gatuförsäljare.

Nåväl. Kreti och pleti kan ju inte veta om det rökhosta, covid-19 eller lungknas, som orsakar mitt ljudfyllda halsrosslande. Det förstås! Men, det är knappast roligt att känna som som en paria. Men, man får väl stå ut, eftersom man var dum nog att inte slutat med dessa cigarettpuffanden för 50 år sedan, redan innan man började. 

Nåväl, det var ju inte detta jag skulle snacka om i detta bloggvirke. I ett taffligt försök att återgå till "D"-ämnet, kan man ju även konstatera att det finns ju gott om "D"n i denna värld. Så även här i ljuvliga Los Cristianos, trots att det inte i finns några "D"n , varken i ordet "rökhosta" eller i "Covid-19" eller ens i "Corona". 

Det är alldeles för lång tid ifrån den berömda D-dagen, den sjätte juni 1944, då de allierade trupperna landsteg i Frankrike, med mål att göra slut på nazzarnas förödande välde. Då var inte ens den här gamle gubben ens en glimt i farsans öga. D-vitaminen var väl knappt ens påtänkt, den heller.

Uppblåsbar D-vitaminfångare?

För det är just "D" som är grejen. D-vitamin, alltså. Musikgruppen Just D, har inte med saken att göra, tror jag, hur många "Amigos" de än är. 

För att ytterligare fördröja att gå rakt på sak, fortsätter jag i sedvanlig ordning att orera vidare om allt och inget. Men, någon gång ska jag väl komma fram till pudels kärna. Det ska väl inte dröja så många rader till? Men först måste jag ju nämna en gammal devis; Att den som kan glädjas åt små saker, har mycket att glädjas åt. 

D-vitaminerna dansar i skyn!

För det är små saker du ska få läsa om, på de kommande raderna. Mycket små! Ja, så litet och pyttesmått att det inte ens går att känna, lukta, höra eller se. Nu kanske du gissar att den här tangentordsvrängaren ska snacka om Coronavirus igen. Och, ja... du har nästan rätt. Men, bara nästan.

Som många andra är jag ju ett nätsökartroll... Inte för att jag kan trolla med någon större framgång. Tyvärr kan inte ens ett litet skitvirus trollas bort, genom att dessa ord sätts på en skärm. Det hade varit stort och fantastiskt. Men tyvärr. 

Coronabaskelusk?... Nej, bara en vanlig kaktus, tror jag.

Men, nätsökarivern om Corona/Covid har gett mig ett faktum.... om det nu är ett faktum, eller enbart att Trumpliknande falskt faktum... Ja, det får du, kära läsare, avgöra själv. Som alltid på detta ultragigantiska Internet, måste man ju vara så in i bomben källkritisk. Ja, man går ju så långt ner i källaren och grottar ner sig, att man kanske inte hittar upp igen. Men, försöka duger...tror jag.

Jo, så här har jag hittat: På ett ställe på Nätet (+ några till), påstås att D-vitamin nästan skulle vara lösningen på ungefär allt vad Corona har med att göra. Att D-vitamin skulle boosta immunförsvaret och ge ett starkare skydd mot virusinfektioner och dessutom mildra eventuella besvär och motverka de livshotande effekter som en sådan sjukdom kan innebära. Om det nu stämmer, skulle en liten sketen vitamin vara lösning på allt elände världen innehar.... åtminstone vad Corona/Covid-19 beträffar....? 

Om man käkar sand, så.....!?

Bläddrar man vidare i nätets inre, söker/googlar/bingar eller använder annan sökmaskin, så dyker det upp några sajter som är mer tveksamma till D-vitaminens undergörande effekter. Detta är ett sånt ställe, som säger dig att ta ovanstående positiva faktum med en nypa salt, eller kanske en hel skottkärra full med salt....och dessutom varnar en för skadliga överdoser. Hugaligen! 

Detta hindrar ju en att rusa till närmaste Farmacia och införskaffa högvis med D-vitaminer! Istället tar jag väl fram härliga DiLeva för att åter lyssna på låten "Vem ska man tro på?". 

Jag tror på en ordentlig frukost!

Jag det är ju inte direkt gigantiska saker, dessa däringa D-vitaminerna. Enligt vårt hederliga svenska gamla livsmedelsverk, (och ett par ställen till på nätet, förstås) är dagsbehovet 10-20 mikrogram. Ja, du ser att jag skrev mikrogram (µ) och inte milligram (mg). Detta är ingen felstavning! 

Ja, milligram är vi gamlingar vana vid, från alla medikamenter vi ibland tvingas att käka. Vi har säkert lärt oss att inte ta fel storlek på pillerinnehåll, så att vi riskera att bli sjuk(are) av sånt ska göra oss friskare, eller åtminstone lätta lite på symptomhänget. 

Hej då D-vitamin! Vi ses i morrn!

Jo, som du, kära följare, säkert märkt, har den här gubben en anings tendens att förvirrat minnesförlusta sig, ibland. Så det är säkrast att ta ett fast föremål att jämföra med. 

Ett litet ynka riskorn kan väga en sisådär 25 mg. Inte mycket för världen att koka soppa på. Men, en liten referens i verkligheten, kan ju få försnurrningen av gubbahjärnor något att haka upp sig, för att återfå lite verklighet. 

Om man då tar fram gamla räknesnurran, märker man att ett riskorn väger mer än tusen (1000!) gånger så mycket som dagsbehovet av dagsbehovet av D-vitamin. Inte underligt om man riskerar överdosering! Hur kan man egentligen undvika överdosering av något som är såååå litet! Ett riskorns mängd av denna, i övrigt väldans vettiga vitamin, skulle troligen kunna få en att snurra så mycket i sin grav att man kunde installeras som fläkt på Savoy, de närmaste tvåhundratjugotvå åren.

Vitaminrik o levande!!!!

Nåväl! Som kanske tur är, innehåller inte ris många D-vitaminer. Lite B-vitaminer o mineraler, visst. Men! Knappt ens några andra vitaminer, svarta miner, glada  eller sura miner. Det är ett livsviktigt födoämne för stora delar av världens befolkning, men går ändå inte att beskylla för att vara särskilt D-vitaminrikt. Det skulle vara ett risigt påstående om jag påstod annorlunda, oavsett hur gubbaförvirrat dessa tangenter dansar över skärmen. 

Fet fisk, typ lax, sill och makrill skulle kunna göra susen. För oss vegetarianer, som hellre har laxarna i plånboken, finns D-vitaminer i exempelvis kantareller och berikat margarin. Fett värre!, som ungdomen  kanske skulle sagt.

Är vi boulespelare sol-o-vårare?

Men, du som är beläst i vitaminernas värld, känner säkert till att D-vitamin på något skumt sätt dansar in i skinnet, när solen lyser på oss nordliga blekfisar. Att det kanske skulle räcka med, att lite lagom avklädd, lira boule under sommarens soliga dagar.  

Som parantes sagt, skulle man här med få ett rent överlevnadsargument för att flytta alla sommarens svenska bouletävlingar till soliga dagar. Tänk om det vore så väl! Finns det ingen spelarfackförening i boulesverige, som kan kräva detta? Samt att det ska installeras en stor sol alla svenska boulehallar, så snart de öppnas igen...? Upp till kamp emot solen! 

Men, som du säkert fattar, så går det troligen alldeles utmärkt att kompensera för alla regnblöta svenska tävlingar, när man är på denna ljuvligt soldränkta Ö. Teneriffa bokstavligen badar i D-vitaminer! Det är enbart att ta tre av sina bästa vänner (boulekloten, alltså), dra ner till banan o ha lite skoj, så borde rimligtvis D-vitaminnivån stiga till acceptabel nivå. Jag har dessutom hört att boule är en järnrik sport! Det finns ju även de som skjuter på järnet. (Hick!)

Denna dag lirar man naturligtvis i MFF-tröjan!

Skulle man mot förmodan, av någon fullkomligt underlig oförståelig anledning, inte ännu inte börjat ägna sig åt boulespelets härligt spännande och roliga rundor, så kan man alltid njuta av D-vitaminernas sken på någon uteservering. Öl innehåller tydligen B-vitaminer. Så, vad kan man förlora!? Ja, det skulle vara, om man inte aktade sig för överdosering av så väl öl, som D-vitaminer! 

För oss extrema D-vitaminnjutare, finns dessutom ett par ljuvligt sandiga badstränder att tillgå. Där blir man förmodligen fullkomligt bombad av osynliga och okänsliga D-vitaminer. 

Bakdel med fördel!

Det ryktas förmodligen falskeligen inom modekretsar, att rumpan är den del av kroppen, som skulle vara känsligast för D-vitaminernas dansande. Det kan vara därför dessa badmodeskapare uppfunnit den rumpbefriande bikiniunderdelen. 

Att det enbart är kvinnor, som anammat denna modedetalj, lär bero på att modet hos herrarna svikit, och att det där enbart är kvinnor som våga utsätta sin bakdel för solens värmande sken. Vi män, är helt enkelt ena fega stackare, som gömmer våra håriga arslen i långbenta badbrallor. Därmed blir det enbart kvinnor som har någon som helst fördel av sin bakdel...och hjärna?! 

Manlig hjärna?

Men, de där uslans små D-vitaminerna är tydligen både rasister och åldersfascister. De ratar mörkhyade, rökare, latmaskar och gör det svårare för oss gamlingar. Säkert skulle D-vitaminerna också rösta på Trump, om de hade en chans. Det är kanske avsaknaden av D-vitamin-röster, som får denne Donald, att anklaga sina motståndare för valfusk. Undras vilken vitamin, som skulle hjälpa denne herre till insikt?

Det är väl inte såååå illa att Donald o hans gelikar är bortom all hjälp? Att inte ens en cocktail av klimathotsinsiktsvitaminer, verklighetsfrånvaro-återgångsbehandling och kinesiska ginsengrötter skulle hjälpa? Jag är så nyfiken, att jag måste skicka ett mejl till vitamingudarna@heaven.up, för att ta reda på om så är fallet. För, ärligt talat tror jag inte att det ens går att googla sig till denna kunskap.

Trumptänk!?

I skrivande stund, ser det ut som medmänsklighetens böner har blivit hörda, och Donald och hans anhang, blir utkastade ur bleka huset och tillbaksslängda till affärspalatsen. Nu får man bara hoppas att nästa boss vid det amerikanska styret, inte är så full av skit, att han måste spolas ner i bidén. 

Nej, nu har jag kommit långt ifrån D-vitaminernas väl och ve. Skelettet verkar må fina fisken, av lite lagom intag av vitamin D2 och D3. Var vitamin D1 tagit vägen, framgår ej av mitt googlande. Kanske hittade Trump detta, besmittade detta med klimathotsförnekande baskelusker och snodde hela beståndet?! Googla själv, så får du kanske se!... om du hittar en trovärdig källa eller tre.

Trovärdig källa?

Det verkar åtminstone vara konstaterat, att folk med D-vitaminbrist är en riskgrupp för Covid-19. Att D-vitamin ska kanske kanske kunna hjälpa vid Covid och andra luftvägsinfektioner. Samt att överdos är skadlig. Den stora lilla faran är med största och minsta sannolikhet,  är att man knappast vet om man ramlat in i riskgruppen eller ej. 

Bristen på D-vitamin artar sig på följande sätt.... Inget, nada, nothing ungefär. Visst finns det bristsjukdomar, speciellt i samband med D-vitaminens danspartner i levern, magnesium. Men, i vanliga fall, märker man troligen inte ett förbannade dugg. Undra på det! det är ju bara några futtiga miljondels gram, som saknas.

Immunsystemet: Krigarna mot virusar o sånt skit, använder uppenbarligen D-vitaminer som ammunition i sin kamp. Så, som du ser. "D" e viktigt. Även jättesmå, pyttelitna mojänger kan dra sitt strå till den kroppsliga stacken. Stackars kroppen, annars!

Så, var rädda om era kroppar där ute! 

Ha det goast!
/Berra