Translate

tisdag 15 december 2020

Storyn om den rumphuggne jultomten

Julen riskerar att blir rumphuggen i år. Inte så att Tomtens rumpa kommer att ligga på julbordet som skinka... Det hade ju varit stor sensation, om en icke existerande gammal gubbes håriga röv, skulle inmundigas med hjälp av sill o nubbe. 

Då hade man kanske lite lätt, undrat om inte hela mänskligheten var på väg att bli rumphuggen. Emellertid en alltför stor fråga för att få plats i denna lilla blogg. Den här lastgamle bloggvirkaren nöjer sig med lite mindre rumphyggen. 



Nyligen slängde de styrande kanariska regeringsstyresherrarna ur sig några fler, förmodligen välbehövliga, aja-baja-propåer, om vad som ska och inte ska göras här på Teneriffa. Som exempel att man bara får träffas fyra näsor i taget och inte sticka ut näsan ur huset mellan kl. 23 och 06. 


Tomt, innehållslöst och öde efter kl. 23.

Egentligen ingen fara, eftersom gamla skrynkliga gubbs, brukar sova på söta örat, då. Tja, man är ju redan tidigare än kl. 23 i gång att förbereda sänggåendet. 

Ja, speciellt i juletid bör väl färden mot bingen, preppas till tänderna. Ja, det räcker inte med att borsta löständerna. Toaletten måste besökas, för att den där uschlans gubbablåsan inte ska väcka en, mitt i de våtaste drömmarna. Då hade man verkligen känt sig rumphuggen! Fast å andra sidan, kan det vara svårt att gå på muggen, utan rumpa. På hemlighuset har man verkligen fördel av sin bakdel!

Att ladda telefonen, är också ett sådant tvång, nuförtiden, att man skulle vakna mitt i natten skriande, om man glömde peta in den där smala kontakten i mobilens rumpa. Betänk att vakna till en urladdad yuppienalle. Vilken katastrof! Nästan lika illa som att glömma sina bouleklot, när man ska på tävling. Tala om rumphuggen upplevelse!



Ja, så mycket bouletävlingar, lär knappast bli den närmaste tiden. Det kanariska regeringsskrället, har inte enbart rumphuggit, utan även totalt fimpat möjligheter till få lira cuper, serier och turneringar. Egentligen förståeligt i dessa rumphuggna Coronatider, då man helst ska låta bli att resa ens mindre sträckor. Men, inte desto mindre förargligt... Attans också!

Det är enbart professionell idrott, som är tillåten. Att man inte är mer än en glad amatör, framgår med extra tydlighet i dessa restriktionstider. Tänk om man ändå vore proffs istället för en rumphuggen (övre?) medelmåtta! 

Nåväl, inte helt fimpat med klotkastandet. Det går fortfarande att ta sig ner till våra gulliga banor och lira lite. Grymt vore en rumphuggen boulenörds öde, att så som i Sverige, få lida av att inte få kasta sina kulor. Man skulle förmodligen avlida långsamt av akut klotbrist eller förtvinas av överhängande lillesug och ge sig ut på gatorna ock skrika "Snälla jultomten! Kan jag inte få en väl dold boulebana i julklapp?"


Trodde att julklapparna ska ligga under granen och inte stå bakom!!!???

När du läser detta, är julhandeln i full gång. Det märks i affärerna, att just nu plötsligt, har en massa folk fått för sig att de måste handla just nu plötsligt. Detta kan inte ens tomtar, galna hästar eller kvarglömda halloweenskelett stoppa, hur rumphuggna de än må vara. 

Inte ens gamla gubbar är befriade. Man har ju förstås skickat sin önskelista till Tomten, där uppe i Nordpolen. Jag tycker att denne nordpolare (med eller utan rumpa), naturligtvis tillsammans med andra nordpolackerna och diverse nissar, se till att mina följande önskemål uppfylls till hundra procent, minst. Inga rumphuggna begär, här inte!



Önskemål nummer ett, är naturligtvis fred på jorden i all tid och evighet. Ja, varför inte skrota alla vapen, och lägga dem att vila för alltid i valfri aktiv vulkan? Man skjuter hellre motståndens bouleklot, än ägarna. Vilken otroligt rumphuggen lirare, man hade varit då! 

Önskemål nummer två, borde vara en finfin stor boulehall i Stockholm. Det vore den bästa julklapp den svenska huvudstaden kunde få, och ge. Att detta önskemål inte är uppfyllt för länge länge sedan, är för mig fortfarande en stooooor gåta. Där har vi alla stockholmare blivit rumphuggna!



Mitt tredje önskemål är lite mer gåtfullt, tror jag. Jag vet inte ens om tomten klarar av det, oavsett hur många rumpor han har till sitt förfogande. 
Att fimpa allt vad Covid-19 och Corona heter. Begrava det tillsammans med vapnen i samma aktiva vulkan eller slänga ut denna grymma pandemi någonstans i yttre rymden, så att inte ens Pluto ska kunna lukta sig till den. 

Ja, om jag får dessa tre önskningar uppfyllda, kommer jag säkert att börja tro på Tomten, Särimner, Mammon och Robert Lind i Kramfors. Alla på en gång! Men, jag måste ju erkänna, att innan jag skickade iväg mejlet med mina julklappsönskemål till tomten@nordpolen.kallt, så lade jag till några personliga önskemål.

Ja, sånt som skulle liksom sitta bra, som tillägg till en skruttig rumphuggen gammal gubbes liv: Massor av stålar, ny dator, en fin bil, träffa alla bouleskott, lägga in alla klot och att alla vintrar skulle försvinna spårlöst.



Fast även om dessa önskemål troligen blir rumphuggna, så är jag nöjd med ett väl fungerande vaccin mot Coronan... Även ett vaccin mot dumhet, skulle ju också sitta bra. Men, det finns nog ingen tomte, ens någon nisse, som skulle kunna uppfinna något sådant, eller...?

Ett annat önskemål, som jag dock höll hemligt för Tomten, var att juldekorationerna skulle sluta med att likna snö, Snö är definitivt inte önskvärt i mina rumphuggna ögon. 



Även här på ljuvliga Teneriffa, är julbelysningen bestående av tindrande snöhärmande lampor. Den här gubben fryser till is i groggen, av bara tanken på snö. Betänk vad elände detta vita hemska smörja ställer till med!

Risken att halka o sätta sig på rumpan, väta ner samma oädla kroppsdel, snöskottning som riskerar bokstavlig rumphuggning, kyla och slask, är ju bara några få av de o-rumphuggna förfärligheter som snön ställer till med. Snö är förmodligen ett av de fulaste orden i svenska språket. Tillsammans med Kung Bore borde de utvisas till landet norr om Nordpolen.

Lappmögel, fruset regn, firn, iskristaller, snö och flingor, borde grävas bort från den frusna verkligheten och ordförrådet i alla språk, läten och alla mer eller mindre rumphuggna rotvälskor. 


Även tomtenissen rumphuggen?!

Ja, Tomten skulle nog aldrig få för sig att uppfylla detta önskemål, även om han var verklig. Men, egentligen skulle han och hans släde klara sig alldeles utmärkt med lite rumphuggen luft under medarna. 

Men, man kan ju alltid försöka att önska bort vintern. Det vore ju en god gärning för alla frusna vinterhatande själar. Däribland finns denne värmeknarkande rumphuggne tangentbordsknackare.



Visst tinar man upp till rumpa, kropp och själ, genom att vinterförvaras här i Los Cristianos. Men, så fort man kommer i närheten av julens alla snöiga julsymboler, så får man djupfryst frossa. Typ, när Bing Crosbys sång "White Cristmas" dånas ut diverse högtalare i affärer, radioapparater och karaokeklubbar. 

Hade jag varit Bing, så hade jag sjungit om en solgul jul istället. En jul som värmer kropp och sinne med sol och medmänsklig hetta. Men, så är jag ju möjligen beng och icke Bing. Så jag får nöja mig med, att min rumphuggna sångröst ekar för tomma öron i duschen: 

I¨m dreaming of a warm christmas.
Yes it´s the way that it should be.
When the palmtrees swaying
and the children's playing,
under the sun on Tenerife.

I'm dreaming of a warm christmas,
with every bloggvirke I write.
May your days be sunny and bright,
and never with snow have to fight.

(OBS! Denna rumphuggna o-originaltext  får ej exporteras utanför badrummet!)

Må den fantastiske låtskrivaren Irvin Berlin vila i frid, och låt inte denna förvridna text få honom att vända sig i sin grav. Han blev ju trots allt 101 år gammal, och har ju gjort musiken till musikalen "The Canary". Så skönt att han både slipper se, och framför allt, höra ovan rumphuggna version.



Själv känner jag mig så väldans mentalt rumphuggen, när jag exempelvis på svensk TV, hör att vintersnö kan vara vackert och att det finns folk som längtar till denna kalla erbarmlighet.  Den här tangentplågaren fryser rumpan av sig, bara av tanken. 

Hemma i Sverige, envetnas jag ofta med att ta diskussionen om vinterns vara och icke vara. Undrar egentligen hur många kilo vänskap jag rumphuggit, genom att med en sköldpaddas envishet, åter och åter hävdat att vintern borde i lag förbjudas. 

Jag formligen hackar mina rumphuggna tänder av förtvivlan när jag hör argument av typen "Alla årstider är vackra och har sina fördelar." eller att "Det är friskt, när det är kallt.". Då blir jag sjuk!

Som motargument har jag, som en hackig gammal rumphuggen grammofonskiva åter och åter hävdat, att Grönland är stort och glest befolkat. Där finns det plats för alla vinterälskare. Där kan de verkligen få sitt lystmäte fullt av julesnö, halka och kyla. Där kan de få ta eskimåerna i hand och dansa rumphuggen lovsång till vintern.



Visserligen riskerar julen att bli lite rumphuggen av alla dessa, med största sannolikhet nödvändiga, Coronarestriktioner. Men, en sak är säker. Även om utökning av inskränkningarna troligen väntar runt hörnet, kommer julen att bli o-rumphugget snöfri, varm och skön, här på Teneriffa. Sol på skinn och sol i sinn!

Ha det goast
/Berra

2 kommentarer: