I huvudet på en gubbe, springer tankar om fullträffar... på varje njuteservering!

I huvudet på en gammal gubbe finns många tankar. I de flesta fallen, ganska tossiga tankar. Men, en o annan fullträff, har dock förekommit. Tankarna på att övervintra på ÖN, var definitivt en sådan. En riktigt fullträff, som en frispark upp i krysset eller en carreau en place (för att snacka i bouletermer). Det har varit och är, så förljuvligt rätt!

Inte bara tiden som springer...

Då har fem av sex månader gått med värsta raketfart. Inte ens en överdopad Ben Johnson skulle springa fortare, än tiden här på Teneriffa. 

Vintern, som jag och gullgumman flydde ifrån, börjar närma sig vår. På bilder och nyheter från gamla Svedala, har man sett att blommor knoppat sig och börjat blomma ut, åtminstone i södra Sverige. 

Hemlängtan?! Tusan heller!

Emellertid, betyder detta faktum inte att jag känner någon som helst hemlängtan. Vi kommer att njuta för fulla koppar, av allt vad Los Cristianos och övriga städer/delar av ÖN, fram till den dagen då vi måste packa ner boulekloten och åka hem till Stockholm igen. 

Ju närmare man kommer hemresan, ju mer kommer man väl att be till alla vädergudar och änglar, att vara skonsamma med kylan i det svenska aprilvädret. Men, just nu tänker man.... den tiden, den sorgen /alternativt och förhoppningsvis; den tiden, den glädjen. 

Sen, vad man kommer att göra i Sverige... ja, det får planeras lite senare. Nu har vi en hel lång (=kort) månad att med stor glädje, genomnjuta. 

Njuteservingar ingår i livet på en pinne

Så, då var detta avhandlat. Då kan vi gå vidare med hur... eller rättare sagt varför. Tja... Det kommer ju fler goa dagar. Vi gissar på att våra besökande vänner, kommer att bli lite färre i mars. Bara en gissning. De är naturligtvis lika välkomna denna månad. 

Att utforska ÖN, är fortfarande inte på långa vägar uppnått. Att mitt körkort är på dans i Europa, kan ju vara en bidragande faktor. Men, det går ju bussar till alla nästan ÖNs hörn o grynnor. 

Förhoppningsvis kommer vi också ha lite tid och ork över, att ägna åt några av de underbara människor, vi träffat här i denna härliga stad. 

Socialt sett är det en höjdare, tack vare dessa härliga människor, som finns här + naturligtvis våra goa vänner, som besökt/besöker oss.
Värmen, den goa, har gett oss brun hy och minskade sjukdomssmärtor och andra knasiga symptom.
Sist, men absolut inte minst, har allt roligt boulespelade gett oss framgångar och god träning inför sommarens tävlingar i Sverige. 

En vanlig bouledag

...och nu har vi en hel månad kvar. 30 långa dagar, fyra veckor + nån dag att njuta och se tiden springa förbi, som en löpare på strandpromenaden. 

Man kan knappast säga att vi bidar vår tid, eller står på väntelistan till livet. Gullgumman o jag är i allra högsta grad där, och lever livet för fullt.

...och kära läsare, jag hoppas att du också lever och njuter av livet, lika mycket som vi. Med, andra ord;

Ha det goast!
...önskar Berra & hans gullgumma Lena.