Translate

söndag 10 februari 2019

Visst är det alltid roligt att spela boule... men i bland är det ännu roligare!

Så gott som varje fredag, är det kvällstävling, här i Los Cristianos på Teneriffa. Ja, det är så roliga tävlingar att knappast skogstokiga elefanter eller vilda hästar, skulle kunna hindra oss från att delta i dessa bouletävlingar. Nåväl, en gång har vi missat detta fredagsmys. Då var det mysig fest med skandiklubben. 

Varannan fredag är det trippel- och varannan fredag är det dubbeltävling. Denna fredag, var det 19 dubbellag från olika europeiska länder, som ställde upp. Franska, belgiska, tyska, spanska... och ett par svenska lag, dessutom. Boule är en sport för alla, från alla nationer.

En hel del riktigt duktiga lirare. Så det gällde att skärpa till sig, och istället för att kasta bort sina klot, kasta bort alla eventuella vardagsproblem om ekonomi, trasiga dojor, gnälliga hjul på dramaten, läskiga läskedrycker och bloggvirkesvanor ur skalliga skallen, för att enbart kunna fokusera på att lägga in och skjuta träff.

Nu är det ju så väl, att livet på Teneriffa är ganska så fjäder lätt och problemfritt. Ja, man skulle kunna säga: att livet leker, här på ÖN.

Att lyssna på pratet mellan matcherna, kan göra vilken spelare som helst yr i nattmössan. Alla olika språk... Sen, när man ska försöka förklara för en fransman att man "tar poängen", är det småroligt och kan vara riktigt tålamodskrävande.

För dig som av någon underlig anledning, ännu inte är insatt i boule/petanque-sportens uttryck, kan jag berätta att "ta poängen" innebär att man har poängen inne och i ett knepigt läge, väljer inte spelar sitt/sina sista klot när motståndarna är tomma.

Till dessa tävlingar, serveras diverse drycker. Du kan få läsk, öl, vin, rom mm. Allt kostar en €. Det är alltså tillåtet att dricka alkohol under tävlingen. Vi är ju inte i Sverige. Alltför mycket av dessa drycker, skulle underlätta alltför mycket för motståndarna. Så man fick ta gaffeln i vacker tass och bara smutta lite på det flytande godiset.

Stående från vänster: Lena, Berra, Eric och Diane.

Då kan man ju undra hur vi två gamlingar, lyckades vinna en sådan tuff tävling. Ja, man undrar lite själv också. Men, bara lite. Det krävdes, som alltid, lite tur. Det hade vi, också. I första matchen, mot arrangören Michel och hans kvinna (sittande på bilden), blev vi helt överkörda i början av matchen. De spelade kort, ca. 6,23 meter, och gjorde ruskigt bra.

Men, med hjälp av ett missat skott, som istället för att träffa motståndarklotet, skickade iväg lillen till slutet av banan. Där lyckades vi ta ett par poäng och spelade resten av matchen på 9,23 meter, lite drygt. 1-8 blev till slut 13-8.

Att vi fick stå över andra matchen, innebar att vi vann den med 13-7. Precis som det brukar vara i Sverige. Tråkigt att enbart sitta o glo, dock.

Tredje matchen, mot svenskar... ja, av någon anledning får vi alltid möta svenska lag, just i tredje matchen. Skumt... kanske finns det någon spansk petanca-regel om detta?
Nåväl, dessa två Lillevänner från Skåne fick också bita i det sura förlustäpplet. Men, det satt hårt åt. Skåningarna var riktigt duktiga. Nästan lika duktiga som oss. 

Fjärde matchen var också en rejäl utmaning. Rullare från Frankrike eller Belgien (Ja, alla fransoser skjuter inte järnskott på tio meter, även om det ser ut så på Youtube.). 

Under hela matchen gjorde våra motståndare enbart ett enda skottförsök. Men, packa klot framför/runt om lillen, var de grymt skickliga på. Dock, lyckades vi manövrera ut dem, med taktiskt spel (lägg framför lillen, som placerades efter stenigast möjliga del av banan), och avgjorde med kvällens enda fetkalle. ( =en småknasig bouleterm, som betyder att man med ett direktskott, byter plats med motståndarens klot. Även kallat "carrue en place" för att snacka förmodligen felstavad franska.) . 

Då, när vi trodde att allt var slut, så sade arrangören att det skulle bli en final. Bästa svenska lag (vi alltså(!)) mot bästa AOC (=elitklubben på ÖN) lag. En hel del publik, svenskar också, stöttande oss två. Tack för det!

Vi fick spela fritt över alla banor. Lite roligt, lite ovanligt, lite ovant.

Vi trodde att vi skulle möta ett riktigt bra lag. Men, så var inte fallet. Det var våra franska motståndare, som fick möta ett riktigt bra lag. Av någon underlig anledning, så spelade gullgumman och jag som bäst då, klockan mitt i natten, ungefär. Vi lade in o sköt, som aldrig förr. Visst suckade några fransoser i publiken över mina raspar (=skott som landar lite före målklotet), samtidigt som svenskar ropade "Bra Berra!". 

Man vinner ofta matcher, när man hänsynslöst kan utnyttja motståndarnas misstag. Så även denna match.. När franskarna gjorde en skitomgång, så tog vi stortuggor. Två st. fyror (=omgångar med fyra poäng), gjorde att vi till sist tog hem segern med 13-5.

En härlig avslutning på en härlig kväll/natt!

Visst är det alltid roligt att spela boule... men i bland är det ännu roligare!

Ha det goast!
/Berra




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar