Förzinkade spanjorer, glädjebägare och räkans revansch eller storyn om boule, boule boule och lite mer boule!

Känslan, den sköna känslan, när allting har lagt sig, det mesta inskaffats och fallit på plats, är nästan obeskrivligt skön. Man kan lira hur mycket boule som helst, sola, bada, gå o ta en öl, äta ute eller hemma, träffa goa människor, promenera... ja, livet lever, livet leker! Teneriffa är bara helt ljuvligt!

Även sandkornen mellan tårna småler

Man flyter omkring som på små lätta regnmoln. Gubben glider omkring på en räkmacka. Jag är ju vegetarian, så det duger att glida runt på de stackars räkorna. De slipper att bli uppätna av mig, åtminstone.

Förresten... undrar vad räkorna tycker om glidturen? Förhoppningsvis uppskattar de detta, lika mycket som en unge på Tivoli. Annars får man väl glida omkring på en sten istället. Den skiter nog i vilket. 

Räkans revansch?!

Trots en regnskur idag, på väg hem från gymmet, så fanns glädjeflytet fortfarande kvar i sinnet.

Inte ens det faktum att de förzinkade spanjorerna snodde vår svenska segerglädje i EM-kvalet i fotboll, nyss, med ett mål i sista minuten, kunde punktera glädjebägaren eller det minsta påverka det stora fåniga leende som bärs runt på. Vi, svenska/norska gänget, hade iallafall en trevlig stund på sport-TV-krogen.

Nyss föll den sista pusselbiten på plats, när låset till postboxen är fixat och nyckeln ligger o skräpar på bordet, här strax bredvid den gamla dator, som arbetar för fullt just nu, med att rätta alla mina stavfel i detta bloggvirke. Tänk vad många feltrycksnissar, man skulle skämmas för, om inte rättstavningsfunktionen fanns. Nu är det bara ett fåtal misstag, som slinker igenom. Bara för att liksom understryka att man är mänsklig. Ja, så är det. Tro´t om du vill, men även en gammal vintersmitande gubbe är mänsklig, trots att man kanske ser ut som ett smilande vandrande lik, tills man kommer till närmsta boulebana.

Undrar om vinet också njuter av den vackra utsikten?

Om det nu finns lite grus i manickeriet, så är det att förra vinterns mäklare, Candelpisos, ännu inte återbetalt depositionen. Om du vill, kan du tillbakablicka i detta gamla skåpmatsvirke. 

Den svenska ljuvliga myndigheten Kronofogden är kontaktad, samt att Svea rikes krångligaste formulär är ifyllt och ivägskickat. Om nu inte deras kötider är alldeles för långa, lär denna myndighet troligen höra av sig, för ännu krångligare kompletteringar av krångligheterna, någon gång före julafton 2025... Annars grusas väl denne boulespelares förhoppningar om att få tillbaka sina stålar.

Grus, finns det däremot gott om på boulebanan. Underlaget från förra vintern, gick inte att känna igen. Det har varit och är ombyggnationer på våra goa banor, vid stranden här i Los Cristianos. Av tidigare ett femtontal banor, finns bara 8 st. kvar. Resten är på gång... November är det sagt. Ja, vi får väl se om det blir klart till jul. Annars kan det bli trångt om benutrymme på banorna. Vi får väl lira i skift, eller nåt, tills knegarna lagt det sista gruskornet på plats.

Hade kloten kunnat drunkna i grus, så hade de kunna göra så, på några av banorna. Banbyggarna har inte snålat med gruset, denna gång. Lika för väl, det... grus har en förmåga att försvinna från banans mitt, för att samlas och socialisera i ändarna av den samma.

Klart i november...?!

Men, grus samma. Boule kan liras och ska (?) liras i mängders mängder! Jo, så är min bestämda uppfattning; att för mycket boule, det existerar inte. 

Man kan lugnt börja med några timmar med svenska klubben på måndag förmiddag. Sedan en mycket smårolig lottad tävling måndag kväll, arrad av klubben ARO. Typ: som våra svenska kortlekar, hemma i någon mörk o instängd boulehall.

Första priset blev ett andrapris på veckans första dag.

Tisdag morgon, visst, upp med tuppen för att lira lite höstserie med skandinaviska klubben.
Ett litet skutt till torsdag morgon. Myslir med svenska klubben igen.

På fredagkvällar blir det oftast att tävla med ARO i trippel.
...och skulle det inte räcka till,,, hemska tanke, så går det att lira med Los Hermanos varje eftermiddag. Den klubben brukar också arra ett par gigantiska onsdagstävlingar om året, Bl.a. damernas maskerad, i karnevalstider i mars. 

Skyll dig själv om du (Alla boulegudar förbjude!) glömmer kloten hemma i någon tråkig svensk garderob!

Alla för boule och boule för alla. Fast handikappanpassningen på boulebanan släpar lite efter för tillfället, tyvärr. Bättring anbefalles omgående!...vilket förmodligen kommer att ske, innan färdigställandet av boulebaneriet är färdigt. Som jag beskrivit i tidigare minst ett bloggvirke, är Los Cristianos med omnejd välkänd för sin fina tillgänglighet. Hoppas verkligen att stadsjusterarna även denna gång tillgängliggör sin turistmagnet; boulebanan.

Jo, det verkar som stadens högsta tuppar är väl medvetna om att boulebanan nere vid stranden, utgör en stark dragningskraft på oss vinterflyktingar från nordligare trakter. Det är förmodligen därför, de fixar o trixar med banområdet, just nu. Hoppas bara de blir klara någon förbannad gång!!!

Under tiden kan man njutsola lite...

Tills dess och längre ändå;
Ha det goast!
/Berra

...och för er som vill tjäna lite pluringar...

<