Translate

lördag 22 december 2018

Jul på datoriska eller... Vad har datorn själv för tankar om julen?

Ja, du har har väl också märkt... att datorer kan kännas som om de vore egna olika personligheter. Kanske är det så illa/väl att det finns en tänkande varelse innanför skalet?
Då skulle den/han/hon/hen möjligen tänka så här;


"Jaha! Då är det snart jul igen. Det märks sååå klart och tydligt att årets värsta helg börjar närma sig. Jag ser det förstås på min almanacka och på de där löjliga blinkande lamporna som jag fått på mitt skrivbord.



Los Cristianos i julskrud


Ja, kan du tro´t...? Den där tangentplågaren till ägare tycker inte att det räcker med att pynta hela lägenheten röd, skaffa julgran med en massa kulor i, hänga ut ett par misshandlade apelsiner och slänga fram en massa brinnande ljus överallt. 

Nej nej, nej! Han har till och med ställt ett brinnande, stinkande och stänkande stearinljus ovan på mig. Dessutom har han lagt in ett julpynt i mitt system. Löjligt, dumt, infantilt och definitivt ovärdigt en AZusMacDell av modellen Champion

Äntligen någon som satt ett tak på julen!

Tänka sig, va? Jag, som är en av de allra finaste datorerna på marknaden, kanske rent utav den allra bästa, ska kunna jämföras med det där barrfällande gröna monstret med stjärna högst upp. Usch, nej, fy flaska! Så gör man bara inte! Det är jag som är stjärnan i rummet!

Och inte har jag fått jobba speciellt mycket dessa dagar, före jul. Den där tangentpetaren är dessutom slarvig med sin tekopp. Om ni bara visste hur ont det gör i tangentbordet när den mörka smörjan spills över det...Aj, Aj, JätteAJ!. 

Men, han använder mig till lite trevligare saker än vad gumman hans gör. Hon sitter ju bara o lirar lite patiens och andra enkla spel. Det sköter jag med mitt lillfinger. Ingen utmaning alls.

Jag vill jobba med de senaste spelen, bildredigering, ritprogram av senaste modell och musik. Jag bara älskar musik. Tänk bara om jag nån gång i mitt liv får lägga vantarna på Beethovens femma, eller någon Straussvals. Jag skulle bli så glad sååå!

Jag lovar att inte klaga på en enda felstavning eller grammatisk tavla, om han bara kunde spela en gammal mästares verk. Men icke. Ack! Ack! Ack! Jag får lida med varenda skrän från den där sorgliga bluesmusiken. Inte ens en liten jazzplatta, har jag hört på jättelänge.

Även en dator gläds åt julen...ibland.
Jag är ju den snyggaste, snabbaste och mest perfekta burken. En Champion. Alla andra datorer är enbart dåliga kopior av mig. Jag är originalet! Den ultimata julklappen!

Jag kommer så väl ihåg hur lång Onkel Bills näsa blev förrförra julen, när han var här och fick sej förevisad hur en Champion fungerar. Då fick jag verkligen visa musklerna! Grafisk formgivning, 3d-rendering, multimedia....sånt är jag bra på. Där är jag mästarnas mästare! Onkel Bill tappade hakan så långt, att de fick hämta den nere i källaren. Han fick verkligen se hur en riktig dator arbetar, minsann.

Solen bryr sig inte om julen, tror jag...

Så ologiska de där människorna egentligen är!
Vid den här tiden på året skulle man stå i en affär. Tänk vilka mängder av pengar man skulle få räkna in i! Men lite dåligt samvete skulle väl ekonomifilerna ha, även hos den mest luttrade varukrängaren. Pengarna kommer dock från bortkollrade små vanliga människor. Det är bara människor som kan vara samvetslösa, inte datorer. Speciellt inte vi Champions.

Ett har vi gemensamt; Alla datorer, från små handhållna så kallade telefoner, till värstingburkar typ mig själv. Vi hatar ologiska saker. Julen är nog det mest ologiska som människorna sysslar med. Vi Champions är ett sällsynt finkänsligt släkte. Exempelvis så tål vi inte av lögner.
Om en farsa i huset för femte året i rad försökte inbilla dottern, att tomten visst existerar och säkert kommer till henne med en cykel på julafton. Då stod jag inte ut längre. Då får jag systemfel.

Jag bara, liksom, undrade: Vart tog ärligheten vägen? Hur kan de där människorna tro att de ska uppfostra sina ungar till hederliga människor, om de ljuger för dem? Ologiskt! Dumt är det också!
Hade jag kunnat, så skulle jag viskat till lilla söta dottern; - Dra lite lätt i tomtens skägg, så får du se vem det egentligen är."

--------------------


God natt goa staden. Vi ses imorrn!

Så kan det gå, om man ger datorn tillåtelse att själv skriva ett bloggvirke.

Gullgumman & jag önskar er alla underbara läsare;  Den goaste julen någonsin!
Med andra ord:

Ha det goast!
/Lena & Berra



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar