Fördomsfulla moln eller uttråkad släpkärra? Det hänger på håret!

Ja, vad gör man en mulen dag? Solen skiner oftast om dagarna. Det är milda kvällar. Det är ett riktigt fint klimat här på södra Teneriffa. Men, ingen eller inget är perfekt. Inte ens vädret.

 ...tänker dock ej klaga. Det är alldeles lagom för mig... för att citera två olika sånger. 

Snopp-shopp eller snopp-hopp?

Fördomsfri...? Knappast! Det är ganska få förunnat, att med sanning kunna kalla sig fördomsfria. En av mina förhoppningsvis få fördomar handlar om att handla. I min snea värld, är det kvinnor som njuter av att shoppa, medan gubbarna i bästa fall sitter på en pub o hejar på sitt favoritlag. I sämsta fall; svansar gubben med o leker smakråd, eller funkar som mer eller mindre aktivt bihang. 

Så var denna molniga dag. Jag var den uthängda, totalt onödiga, uttråkade släpkärran bakom gullgumman. Hon visste precis vad o vilka affärer som skulle avnjutas denna (för min del) bortkastade dag. 

I valet o kvalet...

Vi...eller rättare sagt hon, började lite försiktigt med ett digert antal skoaffärer. Där hon provade sko efter sko efter sko. Därefter fortsattes det i ytterligare ett par skoaffärer, med mera, med mera med mera... 

Min attityd till inköp är den här torra, tråkiga, olustiga, men ack så effektiva: 
1) Identifiera ett behov. T.ex: Att biran är slut. 
2) Leta rätt på en butik. 
3) Ta skiten, betala och gå ut.

Handla helst på Nätet (kan vara svårt med öl. Men skam den som ger sig!), så att man slipper gå o plågas av själva handlandet, alltför hjälpsamma expediter, kassaköer, extraerbjudanden, och andra dyra frestelser. 

Ibland...tja, rätt ofta egentligen, funkar inte min taktik. Då får man bita i den sura räven, och ta sig till en butikslokal. Denna skrämmande tanke, gör att inköperiet måste planeras minutiöst. Tajmat o klar in i minsta bagatell. För att handla, det är ingen detalj. 

Där! I den hemska, förskräckliga miljö, som en affär utgör. Där går man raka vägen till ölhyllan. Man väljer ut ett antal öl...stort antal, så att man slipper komma tillbaks på åtminstone ett par dagar. 

Bra och billigt. Man går till kassan. Står snällt i kö. Där i kön, först, kan man ju räkna ut det exakta priset. Ja, tossigt nog så höjs priserna ibland. Tyvärr inte lika ofta som de sänks. Men, det händer. Sen snabbt betala med kort, eller exakt antal kontanter. Klart! Hem o njut av att faran är över. Skål! 

Dock, så spricker även den bästa plan, ibland. Det händer ju att man faller till föga, för kärlekens skull, följa med sin älskade på shoppingtur. 

Ja, tur att man har nallen beredd i fickan. Så kan man åtminstone tjäna några småslantar, medan gullgumman provar skor, snackar med expediter m.m. 

Den skickliga frisörskan Anna klipper till!

Till kvinnors shoppande tillhör ju också att klippa håret. Själv har jag inte behövt gå till frissan på åtminstone ett tjugotal år. Det beror knappast på allergi eller aversion mot denna tappert kämpande yrkeskår. 

Nej. Det finns nämligen väldigt lite hår kvar på den här gubbaskallen. Det är väl snarare på insidan av denna blanka bula, som eventuell frisering behövs. 

Nåväl. Slutet gott allting gott. Gullgummans nyhittade frisörska, var trevlig nog att bjuda på ett glas vin. Jag kunde lugnt sitta och bevittna att gullgumman blev jättesnyggt tillklippt, samtidigt som jag naturligtvis ägnade huvudsakliga delen av min uppmärksamhet i telefonen.
Internet blir aldrig trött! 

Ha det goast!

/Berra