Kan två fiskar i Atlanten kramas, eller hindras de av att tiden flyger?

Så, två veckor har inte gått. De har flugit iväg. Varenda timme på Teneriffa, tycks ha vingar. Vi har inte varit på stranden särskilt mycket. Vi har inte lirat boule speciellt ofta. Inte heller åkt omkring o studerat ön. Tiden liksom bara lyfter iväg, för att aldrig mer komma tillbaka, annat än i goa minnen.

Klackarna i taket...nej, men livet på en pinne-

För att inte vara snuskiga, kan man säga; att man tar saken som det kommer. Vi gör liksom sällan några invecklade planer. utan låter livet liksom flyta på... ja, du förstår väl, liksom, att det blir liksom som livet för ett flöte på en fiskelina till ett metspö, då fiskaren och fiskarna har somnat.

Sådana saker som vi förutsagt att göra, när vi planerade denna resa. Men, vi säger till varandra: Lugn, bara. Det finns lång tid kvar. Många tidsvingar som ska susa fram, innan den 30:e mars.

Vad har vi gjort, då. Njutit av livet i största allmänhet och handlat o pratat i synnerhet. En bra sammanfattning av de två underbara veckor, vi hittills upplevt på Teneriffa. Ja, att säga att vi pratat om allt mellan himmel o jord, är troligtvis en underdrift.

För att sno ett exempel i den gigantiska samtalsämneshögen; Nu när gullgumman drabbades av en liten förkylning, är det lätt att ta babbla om vad att göra om nån av oss blir rejält sjuk. Spanska sjukvården har gott rykte. Om man har ont i stortån, lär man inte komma hem med huvet i paket från El hospital. Men, spansk sjukvård är ju spansk. Kan mobilläkare vara en lösning...?


Tja istället... Vi satsar på att vara friska till den dagen, då vi inte kan bli sjuka nå´ mer!

Jo, jag har ju suttit en del vid datorn o plitat, annars hade det inte varit jag. Bloggat, chattat, tittat på när pengarna jäser, ja, ni vet allt sånt man gör med en dator. Av gammal datornördvana, fördrar jag att PCn framför nallen/plattan. Jo, det är inte för intet, som gullgumman ibland tycker att jag är otrogen med datorn.

Tja... även om en dator är ett mycket användbart verktyg, så kan man ju knappast kalla den sexig. Inte ens den allra nyaste modellen. ...och vad vet jag egentligen om det, som alltför ofta fixar upp gamla trassliga burkar, istället för att köpa en ny. Men, är man datornörd, så är man tydligen obotlig.


Nå... vänner o släkt undrar: Är allting perfekt i paradiset på Teneriffa. Nej, inte ens ett paradis är felfritt. Visst kivas vi lite ibland, men kramas betydligt oftare. Tack o kram till alla kramgudar för det lilla faktum!

Lägenheten är mysig o go. Men inte heller den felfri. Dasslocket sitter löst, så att man kan sittdansa under morgonbajandet. "Bailando De Loo", istället för Waterloo Skitbra!

Dasshumor? Nej, danshumor

Köket är trångt o litet. Knappt utrymme att svänga sina lurviga, där inte. Att var två o laga mat där inne kräver ett halvt kilo tålamod. Förresten, ingen som vet nån affär med extrapris på den varan; tålamod?

Tålamodsprövande mysköket

Varmvattnet funkar som det vill. Fisljummet vatten är inge höjdare att diska eller duscha med. Duschen, ja... den slöaste rackaren på denna sida ekvatorn. Knappt styrfart i vattenstrålen.

Hur mycket kostar lite ös i duschen?

Barn är ju barn. Ungarna på skolgården mittemot, skrålar o lever om, så att de också kommer att behöva hörapparater på gamla da´r. För att inte tala om deras lärare.

Men, som sagt; vi trivs som två fiskar i Atlanten.

...och vem har sagt att gamlingar sover mindre/sämre...? Det stämmer verkligen inte på oss. Vi sover som grisar om nätterna, och kan dessutom ta oss en siesta emellanåt. Visst, ska man ta seden dit man kommer, så slipper man ta skeden i vacker hand.

Glöm nu inte att livet är till för att njutas! med andra ord...

Ha det goast!
/Berra