Igår var man som en helt vanlig turist. Trist?! Nej, för tusen stövlar! Riktigt gott, på alla goda sätt. Dagen började lite lugnt, med sol o bad på Los Cristianos ljuvliga strand. Ja, ni goa läsare som känner till sta´n, så var vi på den stranden där man som utsikt har färjorna till andra Kanarieöar.
 |
| Madame Flod närmar sig....! |
Där låg vi och jäste i solen, utklädda till helt vanliga turister. Utstyrseln bestod av bikini och badbyxor.
Då började så smått tidvattnet att drabba oss. Madame Flod tog sig fram fräckt över den varma sanden, och etablerade en inbrytning på vår nyinköpta filt och gamla sandbegravda stortår. I värsta brådrasket fick vi flytta vårt lilla strandrevir (=filt, handdukar, kläder, ryggsäck, vattenflaskor med mera...) ett par meter norrut. Tack o lov inte så långt norrut att kylan hade någon större inverkan.
Emellertid, gick det ej lång tid, förrän snälla Farbror Ebb kom till vår räddning. Tack o pust!
För att lugna våra upprörda själar, var vi tvungna att ta oss ett dopp i Atlantens salta vatten.
Att pinnelivet kan vara problematiskt har vi upplevt också. Men, alla världens problem är ju inte svårlösta. Tack vara våra goa kontakter på Facebook, så löstes ännu en svårighet. Vi gamla goa gubbar o tanter, har ofta svårt att höra. Den vanligaste frasen oss emellan måste vara "Vad sade du?", "Kom närmare!" eller liknande.
Så tillbehör till hörapparater är ett måste för inköp. Batterier är den verkliga bristvaran. En butik för sådana livsnyttigheter upphittades med ett leende.
 |
| Tummen upp för alla hjälpsamma medmänniskor, på och utanför Facebook! |
Livet vandrade vidare denna dag också, liksom vi. Hem till en liten siesta. Ett par goa vänner väntade runt tidshörnet. Det gällde att vara utvilad och pigg, så att man kunde gotta sig i deras sällskap
En liten drink hemma hos oss. Uppvisning av lägenhet och runt-omkring-område. Så var det dags att dra ner till kvarterskrogen Lewinski för intag av lite gotte-namnam.
 |
| Gullgumma njuter av livet på en pinne. |
Dans, god mat och vin tillhör naturligtvis också livet som turist. Tack goa vänner för en ljuvlig kväll i ert sällskap! Hoppas vi ses snart igen!
(Till sista denna lite fadda dag, vill jag berätta att det nu tillkommit annonser i denna blogg. Ja, ursäkta, men denne glade pensionär har inte så fet plånbok. Så jag hoppas att med hjälp av några annonser få in ett par småslantar som lön för mödan med dessa rader och bilder. Det tar trots allt, ett par timmar dagligen att tänka ut, skriva ner, stava någorlunda rätt, formulera, skämta till, korrekturläsa sig själv och korta ner till läsbar nivå. Samt, sist men definitivt inte minst; att glädjas åt alla mina goa läsare. Att göra en blogg är ett jätteroligt jobb, absolut. Nu hoppas jag att några små pluringar ramlar in på kontot också. Ni, ljuvliga människor, som läser min blogg, kan naturligtvis fortsätta att göra det helt gratis.)
...och på tal om konto, så förbereder jag att nästa inlägg ska handla just om ekonomi. Hur man fixar att bo på en Kanarieö ett halvår, utan att tillnärmelsevis vara miljonär. Så häng med i svängarna, så kommer det några förhoppningsvis goda råd.
Ha det goast!
/Berra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar